Västernorrland 30 år i EU

Teknikens hus har blivit en av Mannaminnes stora attraktioner. Samlingen av teknik, bilar, traktorer, maskiner och industrihistoria bemöter besökaren i detta specialbyggda hus.

Huset är anpassat till objekten och har tre våningar och inhyser också ett byråkratimuseum. Samlingarna har donerats av ett stort antal människor och företag och insamlats av Anders Åberg.

Huset riktar sig till en bred allmänhet i alla åldrar och beskriver Sveriges industri och mekaniska historia. I stort har huset fått sitt uttänkta innehåll och fyller idag den funktion som Anders skissat, en pusselbit i Mannaminnes mångbottnade innehåll.

Pecka Nygård, fiskare och odlare, har med stöd av
Härnösands kommun och EU-medel förfinat begreppet
kretsloppsodling (aquaponi) med fiskar och växter i samma
cirkulerande vatten. Genom Aquakultur på Kattastrand och
efterföljande projekt har han visat att tekniken är hållbar,
miljövänlig, energisnål och ekonomisk.

Genom hundratals studiebesök från hela världen har Pecka
spridit kunskap om kretsloppsodling. Många har inspirerats
att odla på samma eller liknande sätt.

EU-projekten gav också stimulans till föreningen
Kretsloppan, som resulterade i Peckas Naturodlingar AB
(Agtira AB) med ett jätteväxthus för kretloppsodling på
Saltvikshöjden.

Det har dessutom resulterat i företaget
”BlåGrön odling AB” som tillverkar och installerar småskaliga
hydroponiska system för örtodling direkt i varuhusen.

Och det kanske mest spektakulära projektet är ännu under
utveckling. Det heter Bigakwa och planeras bli en av Sveriges
största landbaserade fiskodlingar och bli placerad i Ånge.
Utan Pecka hade nog inget av detta blivit av.

Världsarv HK 2000 medverkade till att lägga grunden för den väletablerade destination som Höga Kusten är idag.

Projektet formade inriktningen för området vid Högakustenbron/Hornöberget, som med tiden har utvecklats till ett nav med stark attraktionskraft både för boende och besökare i Höga Kusten.

Projekt Graninge Bruk fick finansiering genom Landstinget
Västernorrlands ramprogram Industrisamhällets kulturarv.

I projektet jobbade man med ombyggnation av smedja,
en vågbod, ett tråddrageri samt en vattenränna vid
Graninge bruk. En utställnings- och filmhall, WC och
RWC har inrättats på bruksområdet där målet var att öka
kulturturismen.

På bruksområdet finns idag en stor antikoch
loppishandel och sommartid håller vanligtvis ett café
öppet på området.

Norrtågsprojektet ledde till att de fyra norrlandslänen fick trafikeringsrätt för tåg över länsgräns och därmed kunde ett gemensamt regiontågsbolag, Norrtåg AB, bildas 2008.

Bolaget har bedrivit tågtrafik sedan 2010 och har idag
1 600 000 resor. Verksamheten omsätter 550 miljoner kronor och ger 250 årsarbetstillfällen.

Vidare ledde projektet till ett gemensamt agerande kring norra Sveriges järnvägsinfrastruktur bland annat genom etablering av samarbetsorganisationen Botniska korridoren. Agerandet har medverkat till att stora investeringar har genomförts och kommer att genomföras.

Under många år var Sundsvall en aktiv och framstående
musikstad. 1999 valdes staden till årets popstad av
radiokanalen P3 och detta var frukten av många års hårt
arbete inom den vida musiknäringen i staden.

Musicsundsvall syftade till att främja och utveckla
musikrelaterad industri i Sundsvall med omnejd. Det
övergripande målet var att skapa förutsättningar för ökad
nyetablering och därigenom också ökad sysselsättning i den
lokala musikindustrin.

Projektet var initiativtagare till Sundsvall Music Awards,
en festlig gala som har haft stor betydelse för den lokala
musikbranschen.

- Folk har tyckt att det här har varit en väldigt viktig grej
för musiklivet i staden och det är också något som är
imageskapande för Sundsvall som musikstad, säger Mikael
Andersson-Knut.

Projektet syftade till att stärka samarbetet mellan
Mittuniversitetet och näringslivet i Härnösand, Sundsvall,
Timrå och Ånge.

Genom mötesplatser, idétävlingar och
seminarier skapades nya kontakter mellan forskare,
studenter och företag.

Projektet bidrog till att utveckla nätverk och lyfta fram möjligheter för samverkan, vilket fortsatt är en viktig del av regionens näringsliv. 2019 bytte Åkroken Science Park AB namn till varumärket BizMaker.

Syftet med projektet var att förbättra kvaliteten på
de tre centralt belägna marinorna i Härnösand: Södra
Sundet, Nattviken och Norra sundet samt gästhamnen på
Lustholmen.

En av de viktigaste åtgärderna var att förbättra
skyddet mot nordliga vindar i Norra Sundet där de flesta
gästplatserna finns. Några andra åtgärder som gjordes under projektet var att Sjöräddningssällskapet räddningsbåt fick en ny kaj, utökade gästplatser med elanslutning vid Norra Sundet och ett nytt landmärke vid Kronholmen.

De gästbåtar som kommer till Härnösand har genom projektet fått tillgång till bättre service genom närheten till centrum och Härnösands kommun har fått förbättrad miljö genom åtgärder för hållbarhet runt gästhamnarna.

Projektets utgångspunkt: ”Vi lider inte brist på kriser och katastrofer i vår omvärld”, har fått en ökad betydelse utifrån de säkerhetspolitiska hot och klimatförändringarnas eskalerande som vi ser idag.

Området Kris och Räddning är sedan 2020 ett av utvecklingsområdena i Västernorrlands innovationsstrategi för smart specialisering.

Projektet bidrog till bildandet av Mittuniversitetets forskningscentrum Risk and Crisis Research Center, utifrån de behov som kom fram från myndigheter, företag, andra forskningsarenor och organisationer.

Syftet var att utbyta erfarenheter om olika naturskyddsteman, till exempel miljöutbildning, tillgänglighet, skydd av biologisk mångfald och hållbar turism. Projektet genomförde 8 möten i partnerländerna.

För varje möte valde värdlandet ett tema, från vilket sedan aktiviteter, diskussioner med experter och allmänhet, workshops, konferenser, rundabordssamtal, exkursioner till problemområden och omvänt till områden där problem har lösts utvecklas.

Målgruppen var kommunalt och regionalt anställda och politiker med ansvar för naturskydd och närnaturområden samt berörda intresseföreningar och skolpersonal.

Resultatet var lärande, erfarenheter och nya synsätt samt i vissa fall fortsatta kontakter och nya samarbeten.

Projektet skulle skapa en park, ”Sinnenas konstpark” i anslutning till Ånge camping. 14 konstnärer och trädgårdskunniga gick ihop och lade grunden till en annorlunda konstpark som byggdes upp under tre år.

Konstparken fortsätter att utvecklas även idag och är mycket aktiv 2025.

Syftet med TUVA-projektet var att öka tillgängligheten till arbetsmarknaden för målgruppen personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning samt personer med förvärvad hjärnskada och därmed öka möjligheterna att gå från bidragsberoende till självförsörjning.

Motverkautanförskap och fördomar, öka arbetsgivarnas förståelse för målgruppen, vidga målgruppens erfarenheter, fördjupa deras kunskaper samt bredda deras kontaktnät i privat- och yrkeslivet. Målet var att genomföra en 2-årig yrkesutbildning, i första hand mot förskola/skola, äldreomsorg samt fastighetsskötsel.

”Centrum Bioraffinaderi Next Step var ett spännande projekt där vi fick möjlighet att börja använda vårt ATEX-rum, en pilotutrustning för att testa att ta fram etylklorid från etanol.

Genom projektet drev vi också ett traineeprogram som resulterade i att fyra nyutexaminerade ingenjörer fick jobb på industrisiten High Coast Innovation Park - idag är de några av våra bästa kontakter och ambassadörer ute i industrin.” säger Yvonne Nordin, senior projektledare på RISE.

Projektet riktade sig till allmänheten och några av målen var att skapa bl.a. nya arbetstillfällen, nya sociala företag, praktikplatser, nya nätverk och innovativa samarbeten.

Som ett led i detta tog kommunen fasta på tidigare utvecklade ”närarbetsplatser”, som nu utvecklades till mötesplatser s k ”Växtplatser” inom projektet.

Här skapades en inkluderande miljö och parallellt inleddes ett nära samarbete med företag och organisationer.

Mer än 83 mil ortsammanbindande fibernät har byggts i länets sju kommuner, vilket har lett till att tillgången till, eller närheten till, bredband har ökat från 62,7 procent till 93,8 procent mellan 2015 och 2021.

En förbättrad samverkan mellan länets stadsnät har också uppnåtts, och Region Västernorrland fortsätter att driva den samverkansgrupp som växte fram under arbetet.

Lärdomarna från projektet har dessutom legat till grund för den regionala bredbandsstrategin som antogs 2021.

Projektet var ett av två projekt i flerfondssamverkan där projektet Framtidscentrum Socialt företagande syftade till att stärka individers ställning på arbetsmarknaden och möjliggöra återinträde.

Projektet skulle resultera i en permanent verksamhet genom ett arbetsintegrerat socialt företag kopplat till ett upplevelsecentrum baserat på Matfors industrihistoria som skapades inom ramen för systerprojektet.

Inom projektet genomfördes arbetsträning och praktik för personer som stått utanför arbetsmarknaden och dessa insatser var en del av arbetet som sedan ledde fram till ett nytt museum.

Projektets syfte var att förbättra förutsättningarna för turism
längs kusten och att knyta ihop land och hav genom att skapa förutsättningar för boende och caféverksamhet likaväl som annan service på platsen.

Projektet har bland annat renoverat en 155 meter lång kanalbrygga, rustat upp och handikappanpassat gångtrall, ställt i ordning en cafébyggnad samt installerat ett minireningsverk. Projektet möjliggjorde för fler besökare i området och att tillgängligheten till kusten blev bättre också för funktionsnedsatta.

Lystra – upplysning och upplevelser i världsarvet Höga
Kusten (Sverige)/Kvarkens skärgård (Finland). Målet för projektet var att kunna ta emot fler besökare till världsarvet utan att äventyra hållbar utveckling, öka förståelsen för världsarvets värden och skapa ett bra kunskapsunderlag för att både möte naturturismens behov och stöda markanvändningsplanering.

I projektet arbetade man för att utveckla världsarvet. Projektet har tagit fram utställningar, filmer och animationer som berättar om geologin och området.

Världsarvets geologiska värden har karterats och klassificerats för att underlätta i planläggning och tillståndsärenden. En interaktiv karta med besöksplatser och världsarvsvärden skapades i Lystra och världsarvets pedagogiska material uppdaterades.

"För Ånge kommun har Ångemodellen inneburit en fantastisk resa. För individers deltagande i samhällslivet, för kommunens ekonomi och för att hålla arbetskraftsdeltagandet på en hög nivå” säger Erik Lövgren, kommunstyrelsens ordförande i Ånge kommun.

Projektets deltagare var personer längst ifrån arbetsmarknaden, i åldern 16-64 år. Målet var att deltagarna skulle få mer makt över sin egen situation och komma närmare arbetsmarknaden och helst komma till egen försörjning genom arbete eller studier.

En viktig del var fördjupad samverkan mellan arbetsmarknadsenheten och socialtjänsten. Denna arbetsmodell implementerades efter projekttidens slut.

Projektet Ångemodellen Unga, 2023-2025, kan ses som en utveckling av Ångemodellen där även fördjupad samverkan med skolan kommit in.

Projektet Ladda i Mittstråket syftade till att minska klimatpåverkan från persontransporter genom att utveckla
laddinfrastrukturen för elbilar och underlätta kollektivt
resande.

Projektet omfattade utbyggnad av laddplatser längs Mittstråket, ett viktigt transportstråk som sträcker sig mellan Sundsvall och Storlien.

Inom ramen för projektet har 81 laddstolpar installerats vid samtliga järnvägsstationer med tåguppehåll längs stråket, vilket motsvarar 162 laddplatser. Projektet har bidragit till en betydande ökning av laddbara fordon i regionen. Andelen nyregistrerade elbilar i kommunerna längs Mittstråket har ökat från 7 % år 2019 till 49,3 % år 2022. Under 2022 laddades totalt 53 000 kilowattimmar på de nyinstallerade laddstolparna, motsvarande cirka 26 000 elbilsmil.

- Genom projektet har vi bidragit till väldigt många laddplatser i regionen, vilket känns väldigt bra. Extra roligt är att se att det bevisligen fanns ett behov, eftersom laddplatserna används mycket, berättar Jimmy Anjevall, Jämtkraft.

Syftet med projektet var att skapa intresse och nyfikenhet hos invånare i andra regioner genom att digitalt visa upp vilka möjligheter till livsstil ett boende i Höga Kusten ger. Projektet bidrog till en struktur för samverkan med bygdelotsar som jobbar med ett gemensamt ambassadörskap för Höga Kustens kommuner. Det finns många bra initiativ på temat leva och bo i Höga Kusten men det saknades en heltäckande infrastruktur för att attrahera nya invånare och att få dem att stanna.

Ett sätt att skapa en sån struktur var att utveckla en digital Höga Kusten-lots och att ta fram ett koncept med fysiska lotsar för bygderna. Projektet skapade en möjlighet att testa och utforska olika sätt att introducera Höga Kusten för inflyttare. Genom kreativitet, samverkan och öppenhet formar vi tillsammans ett innovativt, hållbart och inkluderande Höga Kusten för fler att bo, leva och verka – en nivå till.

Ecostreams for LIFE är ett vattenvårdsprojekt som pågår, förutom i Västernorrlands län även i Jämtlands och Västerbottens län.

Projektet ska bidra till bättre möjligheter för vattnet att röra sig fritt i landskapet efter påverkan av flottningen av timmer som skedde i länen under 1800-1900-tal.

I Västernorrlands län ska 2,7 mil vattendrag i Moälven och Hemlingsån restaureras. 24 Vägtrummor ska bytas ut till valvbågar eller broar vilket ger fisk bättre möjlighet att vandra och utter kan välja att gå under i stället för på vägarna.

Våtmarker ska återvätas så att diken inte går rakt ut i vattendragen och naturen återfår förmågan att rena vattnet samt bevara vattensamlingar för att minska risken för översvämningar och extrem torka.

Projektet förväntas också ge förutsättningar för större och starkare populationer av olika djur- och fiskarter som exempelvis flodpärlmussla, lax och öring.

Projektet syftar till att genomföra naturvårdsbränningar i skyddade områden och inom det europeiska nätverket Natura 2000 för att förbättra biologisk mångfald och gynna hotade arter i det norra barrskogsområdet - västliga tajgan.

• Naturvårdsbränning på 3 400 hektar – 215 bränningar
• Brandefterliknande åtgärder på 2 800 hektar – 90 områden
• Förbättra naturvärdena i 165 stycken Natura 2000-områden i Finland och Sverige

Inom Västernorrland kommer vi att genomföra naturvårdsbränningar i 12 skyddade områden på en yta av 300 hektar. Under de två första åren av projektet har fyra bränningar genomförts med ett lyckat resultat vilket kommer att gynna många arter en lång tid framöver. Vi har också påbörjat stora mekaniska bränningsefterliknande åtgärder på Brämön på en yta av 175 hektar.

Beyond Horizons syftar till att skapa ett mer inkluderande
friluftsliv för unga. Genom att dela kunskap, erfarenheter och beprövade metoder skapar projektet en kunskapsbank som ska finnas tillgängliga för alla.

Målsättningen är att det ska vara enkelt och välkomnande att börja med friluftsliv. Vi vill att föreningslivet ska stärkas i sitt arbete med inkludering och att nå ut till nya medlemmar som står långt ifrån natur och friluftsliv idag.

Under 2025 kommer vi att testa metoderna för inkludering tillsammans med ungdomspaneler runt om i Europa.

Härnösands klätterklubb och Härnösands kommun deltar vid två utbytesresor. En av friluftsledarna i projektet vittnar om styrkan av naturupplevelser tillsammans när man gör mer eller mindre utmanande aktiviteter.

Efter en slitsam topptursvandring som överraskades av dåligt väder med regn och dimma, klev en av de unga deltagarna som aldrig deltagit i något liknande tidigare fram och sa uppriktigt; Sir, this has been the best day of my life!

Projektet ska öka Hermansjöbygdens attraktivitet genom att lyfta fram områdets kulturarv och naturvärden, samt berätta tidigare generationers historia kopplad till skogsindustrins framväxt och självhushållning genom jordbruk.

Hermansjöbygden ingår som en kulturarvsdel i Kunnådalens kunskapsskog, skogsbolaget Holmens visningsskog. Projektet erbjuder ett lärande friluftsområde med vandringsleder och möjligheter till övernattning.

Målgrupper är särskilt närområdets barn och ungdom samt allmänheten i övrigt.

”Beredda byar” riktar sig till allmänheten i kommunerna Örnsköldsvik och Sollefteå och bygger på ett underifrånperspektiv där lokala föreningar har fört in behovet till kommunerna via landsbygdsråden.

Projektet bidrar till lokal samhällsutveckling och klimatdialoger, genom att öka kunskapsnivå kring beredskap, klimatanpassning och grön omställning.

Projektet ska arbeta utifrån tre arbetspaket med fokus på:

• Klimatberedskap
• Lokala energilösningar och matberedskap
• Lokal beredskap och beredskapsplaner